In need of some polish

The razzle dazzle of life

It’s my own cheating heart that makes me cry december 20, 2008

Idag träffade jag honom igen, eller såg honom snarare. Han som jag inte träffat sen i somras när de finaste saker utspelade sig. Han sov. Han bara satt där i fåtöljen och sov när jag trillade in genom dörren, svärande från mörket utanför som dolt de taggbuskar jag trillat in i när stigen legat dold. Jag tystnade omedelbart och fann mig själv bara stirra som i trans. Mina ögon sökte över hans person, över det där ansiktet, de där dragen som är så välbekanta men ändå inte numera. Jag såg honom på nytt. Den där personen som visade mig en annan värld, en annan känsla och ett annat sorts tomrum när han inte fanns där längre. Hans hår hade blivit längre, han såg sådär klyshigt sårbar ut när hans ögon var slutna och hans bröstkorg höjdes och sänktes i stadig rytmn. Jag var i obalans i någon timme efter det där. Mitt innanför värkte och gjorde så ont. Jag vet inte om det var av ondo eller godo att jag såg honom idag, jag vet bara att det tumlade runt allt det som fanns, fick mig att smärta på nytt.

Förutom den lilla detaljen så flyter saker och ting på bra just nu, så kallat jullov och jag jobbar som en sate mest hela tiden. Såg fram emot helgen och ledighet men blev tillfrågad om jag kunde hoppa in nån timme imorgon bitti också och jag har tyvärr inte lyxen eller en godtagbar anledning att säga nej, särskilt inte när de sa att jag fick börja när jag ville runt 8-9 tiden och därmed slipper stiga upp vid den vanliga tiden 04.20. Det går inte att argumentera emot. Så kära Sofia, det blir många fingrar att sträcka upp denna helgen, många tillfällen till demonstration.

Fick reda på att jag klarat mig på senaste tentan så kära högskola, vi syns i vår också. Jag såg kursplanen och schemat idag och jag längtar nästan en aning. Psykologi. Personligthet, självet, grupp proccesser…sånt kan få mig att närmast få något drömskt i blicken.haha. Känns som en stor lättnad iallafall, I’m on a roll lieblings!

Jag sov efter jobbet till 20.00 och sen har kvällen spenderats med Karin och Elin, såg på Harry’s Döttrar med Lena Endre och Amanda Ooms, drack starkt kaffe och festade loss på de mörka choklad tryfflarna som ingick i min julklapp från jobbet. Fina grejer. Fick en hel tomtesäck med godsaker idag när jag slutade för dagen, kommer väl tillpass minsann men skänkte med glädje viltsvinsbogen och mögelosten till min mor och gräsliga Häns. Bara håll till godo, ät ni det vilda och det mögliga, skulle aldrig få för mig att ta det i min mun bara.

Nu borde jag kämpa mot piggheten, försöka kravla mig i säng och sova några timmar innan det är uppstigning för tjänstgöring igen.

Annonser
 

2 Responses to “It’s my own cheating heart that makes me cry”

  1. Sara Says:

    Hej gumman. Jag vet hur det kanns det dar smartan inombords…har gatt igenom det ett antal ggr ocksa…..
    Manga kramar till dig!

  2. Sofia Says:

    Daaarlingen!
    Det låter som en lite jobbig detalj det där. Jag hejar på dig! På en sådan plats också (antar jag). Jobbiga jobb. Jag uppmuntrar dig verkligen till fingeruppsträckningen! En subtil hämnd. Men ändå skönt att höra att det för övrigt är bra med dig.

    Fy fan vad jag saknar dig. Nu är det jullov. Ska till byn. Kommer ha många lediga dagar. Har ett tågkort. Häzzlebesök?! Träffa dig? Jaaa jaaa! DDD-träff hade varit ljuvligt. (minus viss dekis dock…) Nu väntar min pizzafrukost.
    Vi hörs min kära, ta hand om dig nu!
    Massa pussar.

    Ps. Du skriver fint! Och BÖR, för allas bästa, göra en bok. Den du visade mig var fenomenal!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s